Kärlkramp

Kärlkramp är idag en relativt vanlig sjukdom i Sverige. Saker som exempelvis rökning, dåliga kostvanor och stress har alla ett samband med kärlkramp. Vid diabetes och högt blodtryck tilltar också risken.


Kärlkramp

Illustration: Ian Furst, commons

Vad är kärlkramp?

Kärlkramp är när hjärtats kärlkrans får svårt att bidra hjärtmuskeln med blod och då kortvariga smärtattacker i bröstet uppkommer.

Ofta förekommer kärlkramp när hjärtat tvingas arbeta tuffare än i normala fall, det vill säga när hjärtat kräver mer blodtillförsel.

Personer som lider av besvär med hjärtat kan uppleva detta i samband stressfyllda situationer, både när det gäller fysiska och psykiska sådana.

Kärlkramp är vanligt i Sverige

I dagsläget är det drygt 200 000 personer som lider av kärlkramp. Sjukdomen är nästan dubbelt så vanligt förekommande hos män som hos kvinnor.

Forskning visar att hälften av de som är drabbade av kärlkramp har problem i sitt vardagliga liv.

Orsak

Kärlkramp behöver inte alltid uppstå på grund av ett ohälsosamt leverne som dåliga kostvanor och för lite motion. Ärftlighet, och tidigare hjärtsjukdomar i släkten, kan också spela en betydande roll.

Stabil och instabil kärlkramp

Kärlkramp delas in i två kategorier som går under benämningarna stabil kärlkramp och instabil kärlkramp.

När du har stabil kärlkramp har den varit konstant sedan två månader tillbaka.

Har du däremot en kärlkramp som precis uppdagats, och som uppstår vid enklare ansträngning, alternativt kärlkramp som till och med uppstår vid vila, kallas detta för instabil kärlkramp. Kärlkramp som hastigt försämras går också under benämningen instabil kärlkramp.

Drabbas du av instabil kärlkramp kan det vara ett mycket allvarligt tillstånd. Det kan nämligen vara en signal att du är på väg att drabbas av en hjärtinfarkt. Är du orolig för att du drabbats av kärlsjukdom bör du uppsöka sjukvård.

Symptom på kärlkramp

Det finns flera symptom som kan uppstå vid kärlkramp. Vanliga symptom är en tryckande känsla över bröstet, du blir andfådd plötsligt samt att du kan uppleva en slags ”strålande” smärta i bröstet som sedan sprider sig ut i armen, halsen, käkarna och skuldrorna.

När du drabbas av kärlkramp kan du också kallsvettas och darra. Symptomen brukar vara i runt 10 minuter.

Kvinnor kan ofta erfara mer oklara symptom än män, detta i form av magsmärtor eller ångest. De vanliga symptomen vid kärlkramp kan då saknas helt och hållet.

Behandling vid kärlkramp

Det finns olika typer av behandling vid kärlkramp. Det är exempelvis viktigt att träna regelbundet, minska stressen, inte bruka nikotin samt äta en hälsosam kost. Gör du detta kan du både förhindra kärlkramp samt minska risken att den kärlkramp och de symptom du redan har ska förvärras.

En vanlig behandling är också att du får medicin mot kärlkramp. I vissa fall kan det finnas behov av att genomföra en utvidgning av kranskärlen. Detta kallas för ballongutvidgning i och med att kärlen vidgas med hjälp av en mindre ballong.

En kranskärloperation, eller så kallas bypass-operation, kan också vara ett alternativ till behandling. Denna operation medför att cirkulationen i blodet förbättras samt att tillgången på syre till hjärtat ökar. En sådan operation minskar också risken att drabbas av hjärtinfarkt.